Innehållet på den här sidan är marknadsföring
Bättre resultat med impopulära aktier
Det lönar sig att satsa på impopulära aktier. Det visar Yaleprofessorn och hedgefondförvaltaren Roger Ibbotsons studier av aktiemarknaden – något som också ger stöd åt SKAGENs investeringsfilosofi.
De senaste åren har det varit svårt för aktiva förvaltare att generera bättre resultat än aktiemarknaden generellt. Särskilt för värdeförvaltare som SKAGEN. Under åren efter finanskrisen har indextunga, likvida bolag med stabil vinst och relativt höga utdelningar varit vinnare. Dessa företagsaktier definieras som tillväxtaktier.
Men i ett längre perspektiv har värdeaktier överträffat tillväxtaktier. Även när risken beaktas. En analys gjord av professor Roger Ibbotson vid Yale University bekräftar än en gång att så är fallet.
Kortsiktiga investerare
Ibbotson har fokuserat på perioden 1996–2014 och analyserat olika kriterier för aktieinvesteringar såsom likviditet, små kontra stora företag och värde kontra tillväxt. Han såg bland annat mindre företag överträffat större företag. Inte för att risken varit högre, men på grund av deras impopularitet.
Institutionella investerare föredrar som bekant större företag med hög likviditet. De vill snabbt kunna köpa eller sälja ett företags aktie. Detta är en trend som har stärkts i takt med att investerare blivit allt kortsiktigare.
Typiska SKAGEN-bolag
Värdeaktier generellt kan också visa högre riskjusterad avkastning. Även detta kan förklaras med att de är impopulära.
Generellt sett har impopulära företag inte så goda historier att berätta. De är inte så vanliga i media (vilket är positivt). De har i många fall inte heller en karismatisk ledare (vem minns väl inte SAS Janne Carlson), och såväl ledningens skicklighet som bolagets aktieägarvänlighet kan ifrågasättas. Med andra ord är det typiska SKAGEN-bolag. Givet att priset är rätt och att triggers för ökad popularitet och aktiekurs överstiger riskerna.
Men ofta finns det ett eller flera goda skäl till varför ett företag är undervärderat, underanalyserat och impopulärt. Och ska fortsätta att vara det. Så kallade värdefällor är den största stötestenen en värdebaserad investerare kan råka ut för. Fällor som genom åren också har gett oss några värdefulla erfarenheter. Men lyckligtvis har vi i det långa loppet hittat mer guld än granit.
Utnyttjar börsens flockbeteende
Som aktiva förvaltare kan vi dra nytta av att aktiemarknadens aktörer rör sig i flock och ibland svävar runt på ett moln av eufori. Under sådana omständigheter är prislappen inte motiverad utifrån underliggande värden och framtida resultat.
Under andra extremperioder lamslås investerare av rädsla. Något som märktes tydligt under finanskrisen 2008 då företagen värderades med domedagsmått.
Vi försöker så gott vi kan att inte låta oss påverkas av marknadens sentiment. Även om det ibland kan vara frestande att hänga med flocken och låta värde vara värde. Såsom var fallet vid slutet av 1990-talet när större tillväxtföretag i USA värderades till 50-60 gånger vinsten. Och IT-sektorn blåstes upp till enorm bubbla.
Under denna period misslyckades många aktiva värdeförvaltare med att vara vid sina läst, och passiv, indexbaserad förvaltning blomstrade.
Det är under sådana extrema perioder på aktiemarknaden vi går mot strömmen och skapar en bas för god framtida avkastning.
Ingen gratislunch
År 2002 hade SKAGEN Global knappt fem procent av sina investeringar i den amerikanska aktiemarknaden, medan världsindex andel var väl över 50 procent. Vid den tidpunkten hittade vi de billigaste bolagen i tillväxtmarknaderna, vilket också var den utlösande faktorn för att starta vår tillväxtmarknadsfond SKAGEN Kon-Tiki.
Under de följande åren kunde våra andelsägare glädjas åt en mycket god avkastning, både absolut och i jämförelse med respektive index.
Dagens aktiemarknader liknar mer och mer slutet av 1990-talet. De stora amerikanska tillväxtbolagen värderas inte utifrån samma orimliga förväntningar om framtida vinster. Så är inte heller fallet för teknikföretag, till exempel inom sociala medier. Men billigt är det inte.
Trots tillväxtmarknadernas relativt svaga kursutveckling i fjol, är det inte tal om någon gratislunch. Råvaruboomen dog med finanskrisen, strukturella problem på både lands- och företagsnivå råder, felinvesteringar, bristande kostnadskontroll, ökad belåningsgrad och sjunkande lönsamhet, har varit de senaste årens melodi.
Ett halverat oljepris, ökat fokus på lönsamhet och aktieägarvänlighet kan emellertid vara huvudtriggers för att 2015 ska bli det år då världens tillväxtmarknader åter slår de utvecklade marknaderna. Och att vi får bättre betalt för våra impopulära bolag.