Indexleverantörer, investerare och förvaltare bör därför överväga om standarddefinitionen av ”globala aktiemarknader” fortfarande är ändamålsenlig. De höga koncentrationsnivåerna i indexen kan dessutom skada den aktiva förvaltningsbranschen.
Artikeln i korthet
1. Hög koncentrationsrisk i index
Marknadsvärdeviktade index domineras idag av ett fåtal stora aktier, vilket ger en missvisande bild av de globala aktiemarknaderna och ökar risken för systemstörningar.
2. Passivt kapital driver marknaden
Den stadiga inflödet till passiva fonder förstärker prisförvrängningarna och minskar den naturliga prisbildningen, särskilt för små och medelstora bolag.
3. Äpplen mot päron
Att jämföra aktivt förvaltade fonder med koncentrerade, marknadsvärdeviktade index kan vilseleda investerare och pressar aktiva förvaltare att köpa överprisade aktier.
4. SKAGENs ståndpunkt
Som värdeförvaltare fortsätter SKAGEN att fokusera på långsiktighet och bred diversifiering för att skydda kunder mot den växande koncentrationsrisken i dagens globala aktieindex.
Vad är egentligen den globala aktiemarknaden?
Index kan sättas samman på olika sätt. Vissa använder prisvikt (till exempel Dow Jones och Nikkei 225), där aktiekursen avgör hur stor vikt bolaget får i index. De flesta index är dock marknadsvärdeviktade, vilket innebär att bolagets marknadsvärde (aktiekursen gånger antal aktier) bestämmer vikten. Exempel på detta är MSCI World och MSCI ACWI.
Det finns också index där alla aktier har lika vikt, oavsett pris. Då talar vi om likaviktade index. Över tid har avkastningen för marknadsvärdeviktade och likaviktade index ofta varit ganska likartad, men i dag är skillnaderna i risk stora eftersom några få stora bolag har mycket stor vikt i de marknadsvärdeviktade indexen. År 2024 var skillnaden i avkastning mellan dessa två metoder (marknadsvärdeviktat vs. likaviktat) hela 11 procentenheter i MSCI World – den största skillnaden någonsin[1].
I det marknadsvärdeviktade indexet MSCI Small och Mid-Cap utgör den största aktien bara 0,3 procent. I MSCI Emerging Markets översteg den största aktien under en kort period 10 procent, vilket också är gränsen i UCITS-regelverket. Vid slutet av 2024 hade skillnaden i värdering och koncentrationsrisk mellan marknadsvärdeviktade och likaviktade index blivit mycket stor.
Globala passiva aktieflöden – den eviga köparen
Huvudorsaken till den stora skillnaden mellan indexen är den stadiga strömmen av passivt kapital in på aktiemarknaden. Passiva fonder köper ofta aktier i enlighet med marknadsvärdeviktade index, utan att ta hänsyn till värdering eller koncentrationsrisk. Enligt Lipper drog passiva fonder till sig 466 miljarder dollar under 2023 och gick därmed om aktiva fonder i förvaltat kapital. Vi kan anta att trenden fortsatte under 2024.
Många investerare väljer passiva fonder främst på grund av låga avgifter, inte för att de anser att fonderna ger bäst riskspridning eller attraktiva priser. Finanspressen kritiserar ofta aktivt förvaltade fonder för att ge ”dålig” avkastning, men nämner sällan värdet av nedsideskydd, diversifiering och möjligheten att köpa rimligt prissatta aktier.
Den stora tillförseln av kapital till passiva och halvpassiva globala aktieprodukter förvrider prissättningen och skapar särskilt stora utmaningar för små och medelstora bolag, där prissättningen ofta blir mindre ”naturlig”. Under 2025 ser vi att denna utveckling nått nya höjder. Bristande diversifiering utgör ett växande hot och kan få allvarliga konsekvenser för många passiva investerare.
Att jämföra äpplen med päron
När man jämför aktivt förvaltade fonder med de mycket koncentrerade, marknadsvärdeviktade indexen kan det påverka anseendet för aktiva strategier. En fond bör mätas mot ett representativt investeringsuniversum. En aktiv, global förvaltare som vill ha god riskspridning skulle knappast placera 70–80 procent i en enda valuta eller ett enda land, vilket MSCI World-index till stor del gör.
Värdeförvaltare som SKAGEN, som ständigt väger pris mot värde, undviker naturligtvis att köpa de dyraste bolagen i de marknadsvärdeviktade globala indexen. Men när sådana index blir alltmer koncentrerade hamnar ”vanliga” bolag i skuggan. Många aktiva förvaltare känner sig därför tvingade att köpa överprisade och mycket populära amerikanska aktier för att behålla sina kunder. Om detta fortsätter kan vi få en bransch som ser exakt likadan ut och endast styrs av några få stora passiva aktörer, vilket i sin tur kan polarisera aktiekurser världen över.
En blick på 2024
År 2024 (mätt i USD) gav den genomsnittliga globala aktien, definierad av MSCI ACWI Equal Weighted Index, en avkastning på 5,9 procent. Samtidigt ökade ett marknadsvärdeviktat globalt index med 18,0 procent. Vid årets slut utgjorde amerikanska aktier 67 procent av vikten i MSCI ACWI, trots att de bara stod för 22 procent av antalet aktier i indexet. MSCI World exklusive USA steg med 5,3 procent.
SKAGEN som en aktiv värdeförvaltare
SKAGEN är en av få oberoende förvaltare som inte gett efter för trycket att investera i linje med koncentrerade, globala index. 2024 var därför ett mycket tufft år för våra fonder, kanske det mest krävande i SKAGENs historia sedan starten 1993.
Vi är stolta över att vara konträra och värdeinriktade samt att ha en bred spridning mellan sektorer och regioner. Våra globala portföljer (äpplena) mäts mot allt mer förvrängda och koncentrerade jämförelseindex (päronen), vilket gör jämförelsen mindre relevant över tid. Vi kommer att fortsätta satsa på en långsiktig investeringsfilosofi under 2025. Målet är att leverera förstklassig avkastning över tid och skydda våra kunder från den växande risk som finns i dagens globala aktieindex.
[1] Källa: MSCI. MSCI World Indices in USD.