Är högre inflation här för att stanna?

Den låga inflationstakten vi har sett de senaste decennierna är ett resultat av globaliseringen, som har möjliggjort både billigare arbetskraft och insatsfaktorer från tillväxtmarknader. Drivkraften bakom tesen "högre inflation under längre tid" är en omsvängning i globaliseringen. Multinationella bolag förväntas i allt högre grad flytta hem sin produktion "onshore" eller "near-shore", och det är tre drivande faktorer bakom denna trend:
 
För det första insåg många multinationella bolag under pandemin att även om det har varit billigt och effektivt att köpa från tillväxtmarknader, var leveranskedjorna sårbara när världen stannade upp. För att övervinna denna sårbarheten är bolagen nu villiga att betala ett premium för att producera varor på hemmaplan, och förväntar sig att kunna överföra denna extrakostnad på sina kunder genom högre priser.
 
För det andra har ett decennium utan några större globala konflikter inneburit att inhemska utgifter har kunnat prioriteras framför ökade försvarsutgifter, vilket kan sägas ha gett ekonomierna en "fredsutdelning". Men med ökande geopolitiska spänningar närmar sig detta nu ett slut. Redan före Rysslands invasion av Ukraina var protektionistiska tonlägen från stora ekonomier som USA och Kina på frammarsch. Denna nya situation bidrar också till en drivkraft att utveckla nya lokala industrier istället för att importera, vilket förväntas bli dyrare framöver.
 
Den tredje drivande faktorn är kostnaden för den gröna omställningen. Hållbar energiproduktion kräver betydande investeringar, vilket är särskilt kostsamt när det pressas in i en snäv tidsram. Detta drivs på ytterligare av en bred önskan att minska beroendet av rysk energi i Europa, vilket har ökat kostnaderna för bensin, gas och el för europeiska konsumenter.
 
Vilka blir då konsekvenserna av allt detta? Ur ett socialt perspektiv kräver arbetare högre löner för att täcka sina ökade levnadskostnader som orsakas av stigande priser. Högre löner ökar i sin tur produktionskostnaderna för bolagen, som sedan förs vidare till deras kunder genom högre priser och spiralen fortsätter uppåt. Samtidigt måste regeringarna väga kostnaderna för sociala stödprogram, behovet av högre försvarsutgifter och de investeringar som krävs för den gröna omställningen mot varandra. Dessa kommer sannolikt att sätta press uppåt på de långa räntorna.
 
Och detta tar oss över till själva investeringsperspektivet. För aktieinvesterare är det viktigt att hitta bolag som kan överföra sina högre kostnader på kunderna, så att de kan bevara sina vinstmarginaler och undvika finansiell stress. Detta paradigmskifte ökar också investerarnas fokus på sociala faktorer relaterade till hur multinationella bolag behandlar sina anställda som intressenter. I SKAGEN har vi alltid dessa överväganden i åtanke när vi gör våra investeringsanalyser och bygger portföljer som både kan bevara och skapa långsiktigt värde för våra kunder.