Inflationen är lika våldsam som en rövare, lika skrämmande som en beväpnad rånare och lika dödlig som en lönnmördare - Ronald Reagan
För inte så länge sedan skrev vi om de strukturella faktorerna som driver inflationen och frågade om den hade kommit för att stanna. I sin senaste ekonomiska rapport lämnar OECD inga tvivel vad gäller sin analys:
"Kriget i Ukraina har krossat förhoppningarna om ett snabbt slut på den stigande inflationen av covid-19-flaskhalsarna som har plågat den globala ekonomin 2021 och i början av 2022. Höga mat- och energipriser, samt förvärrade leverantörsproblem, betyder att prisnivån för konsumenterna kommer att nå sin topp senare och på en högre nivå än vad som tidigare antagits."
Rapporten förväntar sig att den totala inflationen kommer att vara 8,8 procent i utvecklade länder i år, upp från 3,7 procent 2021. Även om inflationen är mindre dramatisk än Reagans beskrivning, ger den fortfarande en bild av de skadliga effekterna av stigande priser som "skapar problem för låg- inkomsttagare och utgör en allvarlig risk för livsmedelsförsörjningen i världens fattigaste ekonomier... Den kraftiga prisuppgången undergräver redan köpkraften, vilket kommer att tvinga låginkomsthushåll runt om i världen att skära ner på andra saker för att betala för grundläggande energibehov och mat."
Toppen i sikte?
Inflationsprognoserna har reviderats upp nästan överallt, men det finns även goda nyheter. Priserna är på väg att nå en topp i många länder och OECD räknar med att den totala inflationen sjunker till 6,1 procent under 2023. Det beror främst på att centralbankerna höjer sina styrräntor för att kyla efterfrågan på varor och tjänster. Det är lite dock lite centralbankerna kan göra med den betydande ökningen av energipriserna som följd av kriget i Ukraina, som tär på en betydande del av hushållens budgetar.
Ändå visar de senaste siffrorna från USA att priserna steg snabbare än väntat. En inflation på 8,6 procent har inte setts sedan 1981. Priserna i maj steg för en stor andel av varor och tjänster och satte ytterligare press på Federal Reserve.
Penningpolitiska beslutsfattare balanserar på en knivsegg: om de stramar åt för mycket kommer ekonomierna att pressas in i recession, och för små åtgärder kan leda till en uppåtgående spiral av löner och priser. Storbritannien och USA har redan höjt utlåningsräntorna kraftigt i år och de förväntas fortsätta att stiga. Förhoppningen är att en stark arbetsmarknad i kombination med högt hushållssparande och låg skuldsättning ska bidra till att upprätthålla den ekonomiska farten.
Balansräkningen för en "mjuk landning" är särskilt känslig i Europa, där inflationen nyligen steg till hela 8,1 procent. Som en åtgärd kommer ECB höja räntorna med 25 punkter i juli för första gången på mer än 10 år. EU-länderna förväntas ha svag ekonomisk tillväxt, om någon alls. Med sjunkande förtroende från konsumenter och bolag finns det liten felmarginal för att undvika allvarlig lågkonjunktur.
Konsekvensen för dig som investerare
Trots lägre förväntningar visar OECDs analyser att den ekonomiska tillväxten kommer att vara positiv, och att global BNP kommer att öka med 3 procent i år och 2,8 procent under 2023. Alla större ekonomier, förutom Ryssland, förväntas klara att undvika recession och forskarna ser en låg risk för en liknande stagflation vi såg på 1970-talet, då hög inflation och hög arbetslöshet inträffade samtidigt.
För en värdeinvesterare som SKAGEN borde ökad ekonomisk tillväxt (även om den är svag) och höjda räntor vara positivt, särskilt jämfört med de som aktivt eller passivt investerar i tillväxtbolag. Vi har förväntat oss en hög inflation och en normalisering av de orealistiskt höga värderingarna sedan en tid tillbaka, så rotationen från tillväxt- till värdeaktier är inte speciellt förvånande för oss och positivt för våra fonders långsiktiga innehav.
Osäkerheten kring den globala ekonomin har skapat svängningar på aktiemarknaderna med flera stora utslag. Aktierörelserna är starka, särskilt när det kommer dåliga nyheter. VIX-indexet, som mäter volatiliteten på den amerikanska aktiemarknaden, har stigit stadigt och har legat över sitt långsiktiga genomsnitt större delen av året. Vi ser också att vissa länder och sektorer inte följer den allmänna marknaden. Energi är upp nära 50 procent hittills i år, medan handeln har sjunkit med över 25 procent[1]. Detta skapar en bra miljö för aktiva aktieplockare som oss, där flexibiliteten att utnyttja attraktiva delar av den globala marknaden är stor. Våra fonder har använt volatiliteten för att sälja positioner till attraktiva priser och köpa andra till mycket låga värderingar. Du kan läsa mer om de senaste rörelserna i portföljerna här i de senaste månadsrapporterna.
Sammanfattningsvis är det naturligt att negativa rubriker och nervösa börser kan vara obehagliga, men historien har lärt oss att den bästa tiden att investera är när marknaderna är som mest pessimistiska. Stämningen just nu må vara dyster, men en väldiversifierad portfölj ger ändå det bästa skyddet mot den tysta lönnmördar inflation, och den bästa vägen till långsiktig, riskjusterad avkastning.
[1] MSCI World Energy Index (+46.55%) vs. MSCI World Retailing Index (-26.76%) i USD, per 31 mai 2022