När den amerikanska valkampanjen går in i sin sista fas, där kandidaterna ligger jämnt i opinionsmätningarna verkar ekonomin vara det som kommer att avgöra valet. På det område som väljarna säger betyder mest, särskilt när det gäller levnadskostnader är valet tydligt. Donald Trump, som lovar att ”inflationen helt kommer att försvinna” om han blir vald, planerar att sänka skatter och offentliga utgifter tillsammans med en aggressiv avreglering av näringslivet. På andra sidan har Kamala Harris lovat att höja skatterna för de rika och stora företagen för att finansiera ett bredare socialt skyddsnät som en del av sin vision om en ”möjligheternas ekonomi”.
Oavsett vem som får nycklarna till Vita huset kommer de att ta över en inhemsk ekonomi i relativt gott skick som sannolikt kommer att uppnå en mjuk landning då inflationen stadigt minskar. Räntorna förväntas sjunka från 5 procent till 3 procent under de kommande tolv månaderna och BNP förväntas växa både i år och nästa år enligt konsensusprognoser.
Mindre positivt för den nya presidenten är USA:s statsskuld som uppgår till cirka 115 procent av BNP och förväntas fortsätta öka, samt en försvagad dollar. Konsumentförtroendet har också nyligen sjunkit drivet av avtagande löneökning, stigande arbetslöshet och tryck på levnadskostnaderna.
Trump uppfattas av väljarna som den mest betrodda kandidaten när det gäller ekonomin, även om hans förvirrade handelspolitik för att hantera högre inhemska priser troligen har hjälpt Harris att minska denna fördel i nyare opinionsmätningar. Nyligen förklarade han att tullar är ”det vackraste ordet i ordboken” och har hotat med importtullar på upp till 100 procent om han återväljs. Enligt ekonomisk teori skulle detta snarare höja än sänka priserna och de flesta experter anser också att Trumps bredare agenda, som inkluderar deportation av miljoner migrantarbetare och ökad inblandning i Federal Reserves räntebeslut, sannolikt kommer att driva på inflationen.
Även om Harris har kritiserat Trumps tullplaner verkar det osannolikt att hon skulle göra ändringar i de skatter på kinesisk import som han först införde och som anpassades av den nuvarande administrationen. Trump har dock lovat en generell tullsats på 60 procent på alla varor från Kina och en mycket mer konfrontativ hållning gentemot befintliga handelspartner. ”Under min ledning ska vi ta andra länders jobb,” hotade han nyligen och nämnde Tyskland och Sydkorea som mål.
Vad innebär detta för aktiemarknaden?
Så, vad innebär detta för aktiemarknaderna och kommer avkastningen att skilja sig beroende på vilken kandidat som vinner?
Under Trumps första mandatperiod var den amerikanska aktiemarknaden en av hans favoritindikatorer för landets (och hans egen) prestation. S&P 500-indexet steg med 63 procent under hans administration, en fyraårsperiod som inkluderade det branta fallet under COVID-19 2020, motsvarande avkastningen sedan Joe Biden tog över 2021.
En väsentlig skillnad denna gång är värderingen, med amerikanska aktier prissatta till 22 gånger förväntad vinst, jämfört med 17 gånger 2017 när Trump först tillträdde. Data sedan 1988 visar att den påföljande 10-årsavkastningen från dagens högre multiplar har varit i genomsnitt cirka 3 procent årligen, jämfört med 8 procent från det billigare utgångsläget, vilket antyder att Trump kanske måste hitta en annan måttstock för nationens hälsa om han vinner.
På kort sikt har aktier historiskt sett tenderat att vara stabila mellan valdagen och årsskiftet. S&P 500-indexet ligger för närvarande på rekordhöga nivåer efter att ha stigit 22 procent i år och en liknande avkastning vid årets slut skulle innebära ett andra år i rad med över 20 procent avkastning. Innan vi öppnar champagneflaskorna är det värt att komma ihåg att förra gången vi hade två år i rad med över 20 procent avkastning (1995–1998) följdes det av ett 50-procentigt fall när dotcom-bubblan sprack och det tog ytterligare fem år att nå en ny topp.
Vinnare och förlorare
Idag utgör de sju största teknikbolagen nästan en tredjedel av det totala marknadsvärdet på den amerikanska marknaden, betydligt mer än deras 20-procentiga andel på toppen av dotcom-bubblan. Även om deras bidrag till vinsterna också är mycket större (21 procent mot 8 procent), ökar detta risken för en marknadsnedgång för nästa president om resultaten inte lever upp till förväntningarna. Howard Lutnick, medordförande av Trumps övergångsteam, sa nyligen att teknikbolag som Apple och Tesla kan förvänta sig att betala mer skatt om hans chef blir vald, vilket tillsammans med ett potentiellt handelskrig med Kina skulle påverka vinsterna negativt.
Bland de potentiella vinnarna av Trumps avreglering kan energi- och finanssektorn vara två sektorer som också tenderar att överprestera i inflationsperioder. Medan olje- och gasföretag skulle kunna växa under Trump, skulle energipolitiken under Harris sannolikt vara mer restriktiv för fossila bränslen och gynna områden som förnybar energi, grön teknik och elbilar som är öronmärkta för stora investeringar under den Inflation Reduction Act (IRA) som hon stöder. Det ökade energibehovet som krävs för att driva artificiell intelligens kommer oundvikligen att skapa ökade miljöutmaningar för den som vinner, inklusive en utökad användning av kol i USA.
Andra som sannolikt skulle gynnas av en Trump-seger är försvarsaktier och inhemska biltillverkare. Läkemedelsbolag kan också klara sig bättre genom att undvika vårdreformer under en Harris-administration och trycket att sänka läkemedelspriser. Infrastrukturen, å andra sidan, skulle sannolikt stärkas av ökade offentliga utgifter under demokraterna.
Valresultatet kan få stor påverkan utanför USA. Tillsammans med Kina, där vissa uppskattningar tyder på att tullarna kan halvera den årliga tillväxttakten, skulle Trumps politik tvinga bolag att återvända till amerikansk mark. Detta skulle skada Mexiko, som har gynnats av den så kallade "near-shoring"-trenden, samt "friend-shoring"-nationer som Vietnam och Sydkorea. Det är kanske inte förvånande att tillväxtmarknader historiskt har presterat bättre under en demokratisk president och sannolikt kommer att göra det igen.
Sammanfattningsvis är det amerikanska valet en av de mest betydelsefulla händelserna för globala finansmarknader. I skrivande stund ser det ut att bli en jämn kamp och det är särskilt svårt att bedöma vilka politiska vinnare och förlorare som sannolikt kommer att framträda (ytterligare komplicerat av landets tvåkammarsystem). Vi kommer noggrant att följa resultatet för att se vilken konkret inverkan det har på våra investeringar och använda marknadsvolatilitet till fördel för våra fonder.
Det är viktigt att komma ihåg att vi investerar långsiktigt, ofta över perioder som sträcker sig bortom politiska och ekonomiska cykler och vi försöker filtrera bort kortsiktigt politiskt brus, som sannolikt kommer att vara betydande under de kommande veckorna, oavsett vem som hamnar i Ovala rummet.