Pandemin har varit en idealisk fallstudie för att illustrera marknadseffektivitet, punktera vanliga myter och testa olika populära hypoteser. Nedan listar vi de sju främsta lärdomarna för investerare till följd av kraschen:
1. Försök inte förutspå marknaden
Under de senaste åren har marknadskommentatorer förutspått slutet på den elva år rekordlånga tjurmarknaden - som startade efter finanskrisen i mars 2009 och avslutades i mars 2020. Under hela denna period har det funnits hundratals välartikulerade forskningsrapporter som hävdat att tjurmarknaden var långdragen och att en krasch måste vara runt hörnet. Ett mindre antal kommentatorer (om ens några) förutspådde dock helt riktigt att marknaden skulle krascha i mars 2020 på grund av en pandemi som skulle utlösa ett aldrig tidigare skådat avbrott porsakat av en global nedstängning.
En kristallkula som inte visar exakt tidpunkt eller orsak till en börskrasch är av begränsad nytta och kan skada snarare än hjälpa investerare, vilket diskuteras vidare nedan.
2. Cash is not king – förbli investerad
Man brukar säga att det är klokt att ha kontanter till hands för att användas om marknaden återgår till mer attraktiva nivåer. Men sannolikt är detta mer skadligt än agynnsamt för långsiktiga investerare - av två skäl:
- I dagens lågräntemiljö är avkastningen på kontakter i stort sett noll. Investerare med en långsiktig horisont som allokerar en del av sina medel till kontanter väljer implicit att inte vara fullständigt investerade. Därmed tappar de marknadsavkastning och ådrar sig (sannolikt) en kostnad för den förlorade möjligheten.
- Det krävs själsstyrka för att stå emot trycket och investera när marknaden faller. Tyvärr är vår erfarenhet att både professionella och privata investerare sällan går in med övertygelse när möjligheten uppenbarar sig.
Investerare som samlar på sig kontanter riskerar att förlora i båda ändar. De missar marknadsrallyt innan kraschen och misslyckas vanligtvis med att kliva ombord mitt i paniken – och hamnar på så sätt på sidlinjen när marknaden snabbt återgår till nivåerna före kraschen.
3. Passiva fonder är inte en bubbla, i alla fall inte än
Aktiva förvaltare har länge klagat över att kvantitativa lättnader, utbredningen av ETF:er och momentumstrategier har förvrängt aktiemarknaden genom att undertrycka volatilitet och öka korrelationerna. Detta gör det svårt för aktiva förvaltare att slå sina jämförelseindex. Men ser vi på vad som skett under pandemin, så steg VIX-indexet till sin högsta punkt på 30 år den 16:e mars. Det innebär att man skulle kunnat tro att aktiemarknaden under denna oro skulle vara "aktieplockarens paradis".
En granskning av cirka 5 000 aktivt förvaltade akitefonders track record via Bloombergs databas avslöjar att över två tredjedelar underpresterade sina respektive jämförelseindex under mars och under det första kvartalet. Det är uppenbart att aktiva förvaltare behöver förbättra sina tillvägagångssätt och motivera sin existens, då passiva investeringar ser ut att fortsätta mot en dominerande position på marknaden. Men det finns ljus i tunneln. Nästan en tredjedel av de aktiva förvaltarna presterade bättre än sina index, ibland med en betydande marginal, och kan därför erbjuda investerare ett bättre alternativ jämfört med en vanlig indexfond.
4. Värdeaktier med låga multiplar är inte defensiva
Under det senaste decenniet har ett vanligt mantra bland vissa investerare varit att nedtryckta värdeaktier som handlas till lågt P/E- eller P/B-tal skulle vara defensiva. Detta på grund av det skydd som dessa låga multiplar skulle ge. Covid-19-krisen punkterade effektivt denna hypotes. En jämförelse av avkastningen på de två stora globala aktieindexen MSCI AC World Growth och MSCI AC World Value under nedgången på marknaden illustrerar just detta. Mellan den 12:e februari och 23:e mars minskade den förstnämnda med 30 procent, medan den sistnämnda föll med 37 procent.
Den traditionella definitionen av värdeinvesteringar har blivit föråldrad i en värld som domineras av immateriella tillgångar som otillräckligt fångas upp av finansiella rapporter, på grund av föråldrade redovisningsprinciper. I själva verket skulle vi gå så långt som att säga att hela begreppet "värdeinvesteringar" som beskrivet av branschdata från bland andra MSCI och Morningstar, behöver en gedigen översyn för att bättre återspegla den värld vi lever i idag.
5. Att "utdelning inte ljuger" är en myt
Ett av de mest missförstådda koncepten i investeringsvärlden är utdelningens roll. En populär övertygelse är att en hög direktavkastning signalerar om en aktie är undervärderad, och investerare prioriterar en hög utdelning framför den totala aktieägaravkastningen (värdestegring plus utdelningsavkastning) när de fattar långsiktiga investeringsbeslut. Aktieinkomststrategier har haft omfattande stöd på grund av lockelsen i en stabil inkomstström med låg risk. Men ingenting kunde vara längre från sanningen.
Det är sant att återinvesterad utdelning kan utgöra en betydande del av den totala avkastningen på lång sikt, men ett viktigt antagande här är att utdelningen är både hållbar och betydande. Tyvärr representerar en hög direktavkastning ofta förbjuden frukt och frestelsen att få en stor vinst på kort sikt förblindar många investerare från de blinkande röda lamporna som signalerar problem längre fram.
Faktum är att de som köpte högavkastande aktier i början av året har drabbats på flera sätt. Många bolag med hög utdelning var på skakig mark med ohälsosamma utbetalningskvoter och försämrat fundamenta - redan före viruset. Det ekonomiska sammanbrottet i samband med coronaviruset kan ha varit den sista spiken i kistan för de som betlar för mycket i förhållande till sin verkliga inkomstkraft. Något som tvingade fram en brant utdelningsminskning och ett påföljande aktiekursfall.
6. Avfärda inte teknologi
Covid-19-krisen visar hur förankrad teknologi har blivit i människors vardag. Livet utan internet, elektroniska betalningar och online-shopping börjar verkligen bli otänkbart. Vi antar att det skulle krävas riktigt tuffa tider innan konsumenter skulle skära ner på utgifterna imom dessa områden. Det gör att vi ställer oss frågan om några av dessa teknologiföretag håller på att bli de nya dagligvaruaktierna, med gedigen intjäning och växande kassaflöden.
För bottom-up investerare, är det viktigt att betona att varje bolag måste bedömas utförligt i en isolerad kontext. Att avfärda teknikjättarna som en bubbla är ett alltför förenklat svar på en komplex fråga som förtjänar en fördjupad granskning på individuell företagsnivå.
7. Betrakta inte marknaden som irrationell
Det är populärt att beskylla marknaden för att vara irrationell. Vi anser dock att den med kraft motbevisade detta under coronakrisen. När Kalifornien, till exempel, blev den första amerikanska staten att införa en strikt nedstängning, hade den globala aktiemarknaden redan fallit med 30 procent under föregående månad.
På samma sätt verkar marknaden ha insett att den ekonomiska återhämtningen sannolikt kommer att vara snabbare än vad som förväntas. Endast 15 procent av de svarande i undersökningen Bank of America's Global Fund Manager survey i april (och 10 procent i maj) trodde på en V-formad återhämtning, och MSCI AC World index gjorde en imponerande comeback och steg 34 procent mellan 19 mars och 5 juni. Det är fortfarande oklart om marknaden eller de fondförvaltare som svarat på undersökningen i slutänden kommer att ha rätt – men om vi tvingas välja, skulle vi satsa på marknaden.