Den gröna återhämtningen har på senare tid stått i centrum och entusiasmen kring detta fortsätter att öka. Samtidigt har även begreppet "arbetslös återhämtning"[1] förts fram.
I kristider försöker företag förbättra sin konkurrensposition genom att anpassa sin verksamhet. Sammantaget leder detta till perioder av arbetslös återhämtning för ekonomin tills kapaciteten åter blir begränsad och expansion eller nya verksamheter gör att de arbetslösa får jobb.
Ur ett hållbarhetsperspektiv – ska vi oroa oss över en grön, men potentiellt arbetslös, återhämtning?
Philipskurvans undergång?[2]
För att vara exakt handlar problemet inte nödvändigtvis om det låga antalet arbetstillfällen, utan snarare om vilket slags arbete som står till buds. Den amerikanska arbetsmarknaden visar oss varför kvaliteten på arbete är viktigt för den allmänna välfärden både för en ekonomi och för människor.
Enligt Philipskurvan ska lönerna öka när antalet anställningar ökar. Fram tills nyligen var arbetslösheten i USA den lägsta på 50 år.[3] Ändå har lönerna stagnerat, vilket sammantaget slår mot efterfrågan.[4]
I viss mån har övergången från en industriell till en tjänstedriven ekonomi har skapat stora ojämlikheter i vårt samhälle. Eftersom ett stort antal produktionsjobb med okvalificerade arbetare nu ersatts av färre men mer kvalificerade anställda, har de "okvalificerade" vänt sig till servicesektorn och konkurrerar om jobb med relativt lägre löner.
Samtidigt är anständigt arbete, ekonomisk tillväxt och minskade klyftor lika viktiga för en hållbar framtid och de Globala målen. Den strukturella betydelsen av dessa indikatorer blir allt tydligare.
Arbetare och automatisering
Att företag ersätter jobb eller effektiviserar och optimerar kostnader är inte något ont i sig. Automatisering är ofta nödvändig och anses komplettera den befintliga arbetskraften – genom att ytterligare förbättra produktiviteten och säkerheten. Ändå har Covid-19 också förstärkt den påverkan som krisen haft på olika aktörer på arbetsmarknaden. Medan tjänstemän till stor del har klarat sig lindrigt, har arbetare utsatts för större risker. Dessutom riskerar de att ersättas av automatisering. [5]
Vad innebär detta för investerare?
Det finns därför ett behov av att förstå och kontrollera de yttre omständigheterna (både positiva och negativa) som förekommer på arbetsmarknaden – i form högkvalitativa kontra lågkvalitativa jobb. Vid sidan av pressen för att öka demokrati och representation på arbetsplatser ser vi även en tydlig press på företag att ta itu med både miljö- och socioekonomiska exponeringar.
Som investerare är vi lika bekymrade över bolags sociala som miljömässiga påverkan. Vi tror att företag som tar väl hand om sina anställda, med rättvisa löner och arbetsvillkor och säker arbetsmiljö, kommer att belönas med en mer motiverad och friskare arbetskraft.
Långsiktigt värde kan inte skapas genom att exploatera arbetstagare.
Bolagsengagemang
Som investerare kan vi engagera oss i och sätta press på företag, branschorganisationer och myndigheter. Under 2019 och första halvan av 2020 har vi samarbetat med flera portföljbolag för att förbättra sociala exponeringar som vi anser kan ha betydelsefull negativ eller positiv inverkan på deras verksamhet. Vi för till exempel en löpande dialog med flera bolag om deras hantering och ansvar för upprätthållandet av mänskliga rättigheter.
Ifjol hade vi ett framgångsrikt samarbete med Hyundai, vilket ledde till formaliseringen av en föreningsfrihetspolicy och förbättrade dialoger och rutiner relaterade till de anställdas arbetsförhållanden. Vi har även arbetat nära med Samsung Electronics för att uppmuntra dem att förbättra anställningsavtal.
Å andra sidan noterar vi en försämring av arbetsförhållanden i den amerikanska livsmedelsindustrin och har en dialog med flera företag under den pågående Covid-19 krisen.
En viktig långsiktig trend
Det är hög tid att ta arbetstagares hälsa på allvar genom ökad reglering och ansvarsfulla arbetsgivare. Både genom löner som ska kunna täcka levnadskostnader och ökad säkerhet på arbetsplatsen. Vi tror att sociala omständigheter som antingen uppstår från eller påverkas av företagen kommer att framstå som en viktig långsiktig trend som resultat av den pågående krisen.
Som med de flesta hållbarhetsfrågor kan dessa inte lösas utan brett samarbete. Förutom att tillämpa befintlig lagstiftning kan myndigheter till exempel stötta kompetensutveckling och omskolning. Myndigheter bör också se till att en grön återhämtning även omfattar arbetsintensiva jobb. Detta är en av de få faktorer som Green Deal har kritiserats för att inte ha lyft tillräckligt.
Företag kan i sin tur använda offentliga partnerskap för att förnya och utöka sin arbetsförmåga, säkerställa att de och deras leveranskedjor fungerar i enlighet med globala standarder och bästa möjliga praxis, samt tillgodose de anställdas välbefinnande.
Konsumenten – eller kunden – sägs ofta vara ekonomins viktigaste aktör. I så fall har varje bolag ett incitament att se till att de anställda, som konsumenter, kan fortsätta stimulera ekonomin. En sund relation mellan utbud och efterfrågan i realekonomin borde också vara av intresse för investerare.
Läs också: Högt betyg för fondernas hållbarhetsarbete
Noter
[1] En återhämtning utan arbetstillfällen definieras so matt ekonomier växer, I synnerhet efter en finanskris,men att ökad inte leder till fler arbetstillfällern.
[2] https://voxeu.org/article/phillips-curve-dead-or-alive
[3] https://www.forbes.com/sites/stevedenning/2019/12/05/understanding-the-us-economy-lots-of-rotten-jobs/#20da3082d970
[4] https://d3n8a8pro7vhmx.cloudfront.net/prosperousamerica/pages/5467/attachments/original/1573727821/U.S._Private_Sector_Job_Quailty_Index_White_Paper.pdf?1573727821
[5] https://policynetwork.org/opinions/blogs/the-future-of-work-and-robots-after-covid19/
[6] https://www.theguardian.com/commentisfree/2020/may/15/humans-resources-coronavirus-democratise-work-health-lives-market
[7] https://www.project-syndicate.org/commentary/new-social-contract-must-target-good-job-creation-by-dani-rodrik-and-stefanie-stantcheva-2020-06