Trots att vi har flera år med nollräntepolitik och kvantitativa lättnader bakom oss kämpar många centralbanker fortfarande för att få fart på inflationen. På sistone har en del centralbanksekonomer nämnt helikopterpengar som en intressant lösning. Det tyder på att metoden diskuteras som ett nytt möjligt vapen i kampen för högre inflation.
Men vad är då helikopterpengar, kan de få upp inflationen och hur troligt är det att helikoptrarna faktiskt lyfter?
Traditionellt brukar budgetunderskott finansieras genom att staten säljer statsobligationer. Om staten lånar av centralbanken finansierar den sig i stället med helikopterpengar. Många kallar lösningen för pengatryckning, men det är missvisande. Det som händer är att centralbanken utökar sin balansräkning. På tillgångssidan lägger man till ett lån till staten; på skuldsidan förs motsvarande belopp in på statens konto. Fördelen är att staten kan låna genom några enkla knapptryckningar hos centralbanken i stället för genom att ge ut obligationer.
Helikopterpengar inte träffsäkert
Men till skillnad från vad man kan tro är helikopterpengar ingen given källa till inflation. Och framför allt är helikoptersläpp inget träffsäkert verktyg om man vill åstadkomma precis så hög inflation som centralbankens inflationsmål säger att man ska ha.
För det första är det knappt någon skillnad mellan att låna av marknaden och av centralbanken. I båda fallen blir resultatet att statens skuld till den privata sektorn ökar. När staten använder pengarna den lånat av centralbanken, flyttas de över till bankernas konton hos centralbanken. Det är så staten kan använda de nya pengarna. Alla bankernas insättningar hos centralbanken är en del av statsskulden. För centralbanken ägs av staten och den betalar ränta på bankernas insättningar. Huruvida ett underskott finansieras med lån på marknaden eller lån från centralbanken påverkar alltså inte statsskuldens storlek. Enda skillnaden mellan vanliga statsobligationer och centralbanksinsättningar är att räntan är fast på de förra och rörlig på de senare. Över tid har det ingen större betydelse för statens samlade räntekostnader.
Förtroendet för statsfinanserna avgör
Huruvida helikopterpengar ger högre inflation beror på om marknaden tappar förtroendet för statsfinanserna. Det förtroendet bygger på att folk räknar med att skattenivån ska justeras allt eftersom
så att staten kan sköta räntor och amorteringar på sina lån.
Om landets befolkning tvivlar på att staten ska kunna hålla ordning på sina finanser, försöker de bli av med fordringar på staten genom att köpa varor och tjänster. Den ökade efterfrågan på dessa lyfter inflationen, som stiger tills det reala värdet av statens skulder har sjunkit till en lämplig nivå.
Det var förmodligen en mekanism av det slaget som låg bakom den skyhöga inflationen i Ryssland nyligen. Oljeprisraset och den internationella oron kapade skatteintäkterna, och Putin och hans krets
sågs antagligen inte som kapabla att så småningom få statsfinanserna på rätt köl igen. Således steg inflationen kraftigt och var för en tid till och med tvåsiffrig.
Underskattar marknaden
De som pläderar för helikopterpengar verkar mena att det går att uppnå en liknande effekt om staten kamouflerar en del av skulden som centralbanksinsättningar. Antagligen tänker de sig att många tror att staten bara tar hänsyn till obligationslånen och i det fördolda bedriver en finanspolitik som inte är hållbar
eftersom skattenivån inte anpassas till statens samlade utgifter över tid.
Här tycker jag att man underskattar marknadens förståelse för statsfinanserna. Varför skulle inte människor begripa att det inte spelar någon roll om staten lånar av marknaden eller av centralbanken? Och varför skulle de inte förvänta sig att skattenivån justeras så att staten klarar att sköta räntor och amorteringar
på hela sin skuld?
Kan verkligen staten i en välutvecklad demokratisk ekonomi på ett trovärdigt sätt endast åta sig att sköta obligationsdelen av skulden? Jag tror inte det. Befolkningen förväntar sig nog att politikerna agerar ansvarsfullt och anpassar sitt sparande därefter. I så fall leder helikopterpengar till att sparandet ökar, eftersom människor vill vara säkra på att klara högre framtida skatter. Då uteblir effekten på inflationen.
Riskabelt experiment
Men anta att tricket fungerar och makthavarna lyckas inbilla folk att en skuld till centralbanken inte är statsskuld. Då är det ändå inget som säger att man träffar inflationsmålet mitt i prick.
För hur mycket pengar ska man egentligen lasta i helikoptrarna? Än så länge finns det ingen som har försökt sig på att föra en finanspolitik som medvetet brister i bärkraft. Hur stora dolda lån ska staten ta för att inflationen ska bli precis lagom hög? Här kan man bara famla i mörkret, med stor risk för att inflationen blir högre än man tänkt sig.
Som jag ser det är risken stor att ett försök med helikopterpengar antingen inte får någon effekt alls på inflationen, eller att effekten i stället blir för kraftig.
När beslutsfattarna har tänkt färdigt tror jag att de kommer fram till samma slutsats. Och jag håller det för osannolikt att vi får se några penningpolitiska helikoptrar dyka upp i horisonten.